Pizzakväll i Helsingfors

Någon sade till mig ifjol att det jobbigaste med att bo utomlands är att de flesta semestrar utgörs av att åka hem och säga hej. Inte kanske jobbigt på grund av kulturskillnader eller så, utan för att pressen blir stor för att man ska hinna med så mycket. Träffa alla kompisar. Fixa praktiska grejer. Och samtidigt hinna ta det lugnt och njuta också av de små stunderna och inte genast stressa iväg till nästa ställe.

Den här någon hade nog rätt. Innan vi åkte till Finland gjorde jag listor på vad vi skulle göra, vem vi skulle vilja hinna träffa och vad vi sedan skulle komma ihåg att ta med tillbaka till Jeddah. Redan nu under helgen så insåg jag att jag är stressad, liksom en sådan där känsla i magen över allt vi borde hinna göra men inser att vi inte hinner. Blir hela tiden att välja mellan två alternativ och försöka pussla ihop det. Göra det här eller det där, åka hit eller dit. Hur mycket jag än skulle vilja ha minutprogram så blir jag till slut bara trött och irriterad över att tidtabellen blir tight, planerna ändrar och vi inte hinner med allt. Eller att jag hela tiden tänker på hur mycket jag ändå skulle vilja vara här på julen. :(

Därför tog vi helt enkelt det beslutet igår när vi körde tillbaka till Helsingfors för en pizzakväll hemma hos några vänner, att vi tar nu istället dagarna som de kommer och njuter av de stunder som kommer. Strök över nästan hälften av to do:na på listan, och kände nästan lite lättnad. Lite ledsen blir jag över att inte hinna träffa alla jag skulle vilja träffa, och jag hoppas ingen tar illa upp. Jag kommer tillbaka i slutet av januari igen. Vill att vi när den här veckan är slut skall vara mer utvilade än trötta, ha en skön känsla av en mysig vecka och vara redo att återvända och spendera (klara av) julen i Jeddah. :)

IMG_8619.JPG

Lösgodis!

Utan att ta ställning till kulturella skillnader något desto mera kan jag bara konstatera som jag sagt förr att allt är ganska så annorlunda och kontrasten stor. Första insikten i att vara hemma igen är lite sådär att jag känner mej som en observatör som tittar på allt vid sidan om eller att jag måste nypa mig armen och undra om jag drömmer. Allt är bara så konstigt. Det tog ett dygn typ och efter det börjar allt kännas som ungefär som ”vanligt” igen.

Funderade idag på några situationer som stuckit starkast fram under igår och idag, som jag nu inser att jag nog saknar eller tycker är lite konstigt:
– Att kunna dricka kranvatten
– Att kunna läsa dagstidningar vid morgonmålsbordet, till pappers inte på paddan.
– snö är mysigt och piggar upp, men Kallt. Brrr.
– Mysiga cafeer och restauranger. Att kunna ströva längs med ån i Åbo, sticka sig in på restaurang Tintå och dricka ett glas rödvin till pizzan.
– Allt med julen är mysigt. Julmarknad vid gamla stortorget, glögg, glögg, pepparkaka och så julklappsshopping på Stocka. :) ja ni läste rätt, det har vi gjort idag, köpt alla julklappar.
– Att kunna gå till butiken och köpa lösgodis.

IMG_8589.JPG

IMG_8596.JPG

IMG_8593.JPG

IMG_8592.JPG

IMG_8545.JPG

IMG_8568.JPG

IMG_8570.JPG

Bastu och snömys

Sådärja. En väldans stressig dag igår, två flyg genom halva natten och en bilfärd genom en snöstorm senare är vi framme. Nu blir det kompishäng, skolning, jobb, thanksgiving och julmiddagsfirande i dagarna tio. Vi valde att slå ihop alla dessa och resa hit nu båda två dels på grund av det, billigare flygbiljetter och för att Merja och Timo nu kunde ta hand om Dalton. Katterna tar den andra finländska kvinnan Arla hand om. Super tacksam för att de finns och kunde ställa upp. Känns som jag inte kan lita på någon annan där nu, och på så här kort varsel. Vet inte hur och var jag ska hitta en dogsitter och speciellt inte efter igår då vår städerska lämnat porten öppen och jag efter totalpanik hittade honom grävandes i en roskis ett kvarter bort (inte alls överraskande då det gäller honom). Usch vilken adrenalinkick och hon sade inte ens förlåt. Varje gång har jag sagt åt henne att det viktigaste är att porten är stängd. Tycker att det är ganska klart vad det betyder.

Dagen igår bestod av att parallellt beta av fyra olika listor; packning, fixa för djuren, ett jobbprojekt som skulle göras klart och så var jag till stallet och hjälpte till på ridterapitimmarna. På kvällen sedan lugnade allt sig och vi bjöd Merja och Timo på middag och så tog de Dalton med sig hem till sig till natten. Vårt flyg gick 3.40 så är sådär halvdåsig just nu. Men månne vi inte nu sover gott efter lite bastu och god mat.

Återkommer imorgon med lite fiilisar om hurudant det är att vara tillbaka. :)

Ha en skön fredagkväll!

IMG_8520.JPG

IMG_8528.JPGIMG_8538.JPG