Inte vet jag vad jag hade föreställt mig när jag hörde ordet krater – men åtminstone inte en så stor ”grop”!! Jösses ändå! Igår kväll när vi kom fram letade vi reda på ett övernattningsställe och parkerade bilarna där. Kvällen spenderades sedan med att förbereda först sovplatsen, brasan och sedan grillade vi. Vi satt kring elden fram till nio då alla bara gäspade och vi kröp ”i säng. Lärde oss en grej av några sydafrikaner, att lägga en liten hög med glödande kol under tältstolen gör att det blir varmt och skönt där under. :)
Det som överraskade oss lite till kvällen var att det var kallt. Under femton grader och blåst. Hade liksom inte annan utrustning än flera lager med bomullskläder. En vindtät jacka och mössa skulle ha hjälpt mycket..! Det var så tyst och stillsamt där och månen lyste så starkt så man inte behövde ficklampa. Vår lilla familj sov i bilen med Dalton som batteri vid fötterna.
På morgonen åt vi morgonmål vid brasan, bjöd alla på blåbärschoklad Finlands självständighetsdag till ära och packade bilarna. På programmet stod att vandra ner i krater så sagt och gjort det gjorde vi. Och det var inte någon liten promenad utan ordentlig bergsklättring nerför en 250 meter hög bergssida.. Kratern är 2 km i diameter (största i mellanöstern) har uppstått till följd av en underjordisk explosion. Hela området har tidigare bestått av aktiva vulkaner och det kunde man se, för all sten runt omkrinh såg ut som svart lava. Bottnen av kratern är inte täckt av snö utan det är salt. En från gänget är geolog så han underhöll med att berätta om allt möjligt och lite till. Vägen upp igen var betydligt mycket lättare även om benen skakade av mjölksyra efteråt. Dalton kommer antagligen att sova några dagar efter den promenaden, men han verkade ändå tycka mycket om att vara ute på camping äventyr. Det tyckte vi med! :)
Nu blir det självständighetsdagsmys hemma med grillad hamburgare, ljus i fönstren och slottsbal på tv.
Johannastumpan 