Igår var en ganska intensiv berg och dalbana dag, men som ändå var bra. Berg och dalbanan utgjordes av ”stressen” kring att få Dalton ut ur landet när det väl är dags för vår sommarsemester. Inte att jag inte sku lita på att det går, men för att processen kring det inte finns nerskriven utan den har tagits reda på efterhand, under flera månader och genom att kolla upp med olika källor.
Steg ett för att Dalton skall få åka på semester till Pargas från Saudiarabien är att han behöver ett exitvisum. ”Ta med hunden, passet, intyg på anti-rabies blodprov, en tolk, ditt eget pass och ditt recidence id till Ministry of Agriculture för granskning”. Sagt och gjort, det gjorde vi. Vi hade med oss en Tuomas kollega som tolk och vägvisare (ingenstans på nätet fanns info om var ministeriet ligger). Jag fick nu också se hur det går till då man bokstavligen skall jaga myndighetsstämplar och förs från rum till rum för följande stämpel. Dalton och jag fick bara vara med i ett rum av fem rum. Dalton uppförde sig exemplariskt och svarade på frågan om han är male/female och vilken färg han är. Sedan måste han och jag gå ut och vänta, medan Tuomas och kollegan sprang vidare. Men det var så galet hett ute så jag talade in oss i vänterummet (de som satt där sade att det var okej, eller visade med handen OK fast de ju nog inte tycker om hundar här). Efter en halv timme ungefär kom Tuomas med exitvisumpappret i handen.
Steg två är nu hälsocheck och fylla i en EU blankett och så 24h innan avresa föra alla papper till flygfältet och där få ett export permit av tullen.
Vi avslutade sedan dagen med ett simpass i poolen. Kvällarna är sådär härligt persika rosa och skön igen. Det blir mörkt först efter åtta. Efter det tänkte vi åka och äta vår ett års bröllopsdagsmiddag till finedining restaurangen Lumiere men när vi kom dit visade sig de bygga om, japanska restaurangen nedanför öppnade först kl 23 (ramadantider) och den tredje restaurangen var fullsatt och hade någonsorts Iftarhappening (iftar är den första måltiden som bryter fastan för dagen. Vi ”end up” till slut två timmar senare och vrålhungriga på vår stammis kinesiska krog inne i centrum, men före det hann vi kolla in Hilton hotellets ursnygga Lobby innan vi såg att de också bara hade en enorm iftarbuffet i en enorm bröllopslokal och tog beslutet att köra tillbaka in till stan. :)